KarmaKult

Japp, då är man tillbaka efter lång lång ledighet då. Det här jullovet har jag verkligen lyckats läsa sjukt mycket. Men bara bibblan- böcker för precis som för Moa så är det ingen som vågar köpa böcker till mig. Så synd! Jag får nöja mig med att ge alla i min närhet böcker i stället. Just nu är det min lillasyster som "drabbas" mest. Hon får böcker skickade till sig i en (förmodligen) högre takt än vad hon hinner läsa. Men syrran funkar liksom som en test- person. Om hon gillar det tar jag det som säkert att mina elever gillar det också. Några böcker jag "tvingat" på henne är Låt den rätte komma in, Innan jag dör och Smuts

Men åter till min julläsning. För första gången på länge har jag faktiskt läst ut (nästan) hela min bokhög som jag släpade med hem. Jag kan verkligen rekommendera Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Bruno är nio år och bor i Berlin. Året är 1942 när boken börjar. Hans pappa är jobbar i armén och när Furien en dag kommer på middag till familjen resultar det i att pappan blir befordrad och hela familjen måste hastigt flytta till pappans nya arbetsort Allt Svisch. I Allt Svisch vantrivs Bruno för där bor inga andra barn och det finns inget att göra. Från sitt fönster upptäcker Bruno ett staket längre bort och där innanför finns fullt med människor i randiga pyjamaser. Han börjar gå på upptäcksfärder och blir kompis med en pojke på andra sidan staketet. Gråtvarning här! Den går förresten på bio nu också.

Sen har jag sett I'm not there om Bob Dylan. Den var bra men jag tror inte att jag hängde med helt. Vet inte om det beror på mina dåliga kunskap om Dylan eller på filmen. Det är sex olika skådespelare som gestaltar Bob Dylan under olika perioder av hans liv men ingen av rollfigurerna heter Bob Dylan.

Fler rapporter om lästa jullovsböcker kommer snart men just nu står det still i huvudet. Det brukar bli så när jag läser många böcker på kort tid.


/Malin

Jag har sett en riktigt riktigt rolig film; Juno. Juno är en sextonårig tjej som ser ut att vara tolv ungefär. En dag har hon tråkigt och "råkar" ha sex med bästa kompisen. Plötsligt märker Juno att hon dricker typ två liter juice om dagen; och ett gravtest med ett mycket tydligt plus bekräftar saken; hon är gravid. Juno bestämmer sig trots allt för att behålla barnet och adoptera bort det till ett par som på ytan verkar vara helt perfekta. Men naturligtvis är de inte så perfekta som man kan tro.

Det som gör hela filmen är att Juno som person är så underbart kaxig och rolig. Pytteliten till växten, men med en jättestor mage så tar hon sig igenom graviditeten med humor. Mycket mycket roligt!

Om man är inne på tonårsgraviditer är Katarina von Bredows bok Som jag vill vara som vi tidigare bloggat om läsvärd! Lite dystrare än Juno men ändå bra.

Bilden har jag lånat från SFs hemsida.

/Karin

Persepolis av Marjane Satrapi blir film! Serien Persepolis är en självbiografisk serie som utspelar sig i Iran och handlar om Marjane som barn och ung.

Det är en så himla bra serie så jag ser fram emot att se filmen! Filmen Persepolis har redan vunnit det tjusiga priset "juryns pris" vid årets filmfestival i Cannes. Den 23 november har filmen premiär här i Sverige.



Läs mer om filmen här!


/Karin