KarmaKult

Äntligen har jag sett Twilight! Det kanske inte har undgått någon flitig läsare här på bloggen att jag och Karin verkligen (och då menar jag verkligen!) gillar Twilightserien. Hela hösten har för min del varit en lång väntan på att filmen ska få premiär. I går var jag och såg den (tillsammans med Moa). Den motsvarade alla mina förväntningar! Det här måste vara typ första gången som jag inte har blivit besviken på en filmatiserad bok.

Jag gillade att de hade slagit på stort och lagt mycket krut på det storslagna (svulstiga enligt kritiker...). Storslaget som i kärleken mellan Edward och Bella, specialeffekter och naturbilder. Ibland blev det lite för mycket så klart- en del töntiga repliker, men så är det ju i boken också, så det gjorde ingenting. Jag tyckte också att filmen följde handlingen bra. Men framförallt fångade de verkligen den där otroligt starka kärleken och passionen mellan Edward och Bella.

När jag såg trailer var jag tveksam till skådespelarvalen. Jag tyckte inte att de motsvarade mina mentala bilder av karaktärerna. Edward till exempel var för mig en lång, smal, svarthårig skitsnygg kille. Men Robert Pattinson fungerade faktiskt rätt bra trots att han inte alls ser ut så.

Filmen som hade världspremiär i fredags verkar redan vara en succé. I USA drog den in över 70 miljoner dollar! Läs allt om twilight filmen här.

Det första jag gjorde igår när jag kom hem från bion var att börja läsa Breaking dawn, del fyra, som jag fortfarande inte läst. Men nu är jag sjukt peppad så jag gör ett nytt försök. Förresten kommer den ut på svenska i vår. Titeln blir Så länge vi båda andas.

Nu är det bara att vänta på att New moon ska börja spelas in.


/Malin

Läste att det pågår en filmtävling för alla unga filmare i norra Stockholm nu Film Gala Norr.
Tävlingen är öppen för er upp till 20 år och man kan tävla i kategorierna: kort spelfilm, dokumentär, animerad film, musikvideo, regi, manus, foto och redigering.

Filmen ska vara inskickad senast 2 februari 2009.

Om du är intresserad av att vara med i tävlingen eller vill ha hjälp att göra film kontakta Solna Ungdomscafé eller läs mer här eller här.

/Malin

Nu är det bara 12 dagar kvar till biopremiären av Twilight!
För att stilla eventuella Edward- abstinens rekommenderar jag er att göra som jag. Alltså hänga på de olika Twilight- webbsidorna där man kan kolla in alla trailers, extramaterial, intervjuer med skådespelarna med mera!

Svenska Twilight-webbsidan
Officiella Twilight-webbsidan

/Malin

Nu har jag äntligen sett Tomas Alfredsons filmatisering av Låt den rätte komma in. Som ni kanske har anat här på bloggen var mina förväntningar lagom uppskruvade. Dels älskade jag verkligen boken, dels har den fått så himla fin kritik, dels har jag läst massa intervjuer med Tomas Alfredson där han verkligen understrykte att det viktigaste inte bara var handlingen utan stämningar, känslor och i synnerhet ljud, dels har John Ajvide Lindqvist själv skrivit manus, dels har jag hört om de fantastiska skådespelarna, dels har den fått massa priser, dels...osv osv. Så jag var ganska beredd på att bli besviken.

Men faktiskt inte. En film är såklart alltid en förkortning jämfört med en bok så allt kan ju inte komma med, i synnerhet inte lika utvecklat som i boken så det är klart att man saknar vissa saker. Men stämningen, herregud, vad obehaglig de lyckades få också filmen att bli. Från de fruktansvärda mobbingscenerna till Elis attacker (middag) och Håkans mord för att ge henne mat till Virginias ångest över sitt öde, riktigt läskigt faktiskt. Och det märktes verkligen att de har jobbat med ljudet, blodsplaschandet (lättfil enligt uppgift), Elis kroppsljud, nästan som att man är i hennes kropp. En riktigt riktigt bra film.

Och ångesten smittar, det var väldigt tyst när vi gick från bion.

/Moa

edit: Malin hade ju redan använt filmaffischen som bild så jag bytte mot en bild från en av de äckligare scenerna i filmen.

Idag har Låt den rätte komma in, filmatiseringen av boken med samma namn, biopremiär. Det är alltid spännande när det görs filmatiseringar av böcker, hur regissören har valt att tolka boken, vilka likheter och skillnader som finns. Men tyvärr måste jag ändå säga att jag oftast brukar tycka att boken är bättre än filmen. Eragon som hade biopremiär för något år sedan blev jag så besviken på! Men Låt den rätte komma in har ju redan fått väldigt fina recensioner, så jag hoppas att jag också kommer tycka att den är bra.



/Malin

Ja, nu funkar bloggen som den ska!!!



Vi har ju tidigare bloggat om Marjane Satrapis fina seriealbum "Persepolis". Och nu har jag sett filmen Persepolis.

Ofta brukar jag tycka att böckerna är bättre än filmen, och så är det nog i det här fallet också. Men filmen är inte dum alls!

I "Persepolis" får vi följa flickan Marjane från att det att hon är en liten flicka i Iran under den islamistiska revolutionen när shahen störtas. Filmen följer sedan Marjanes uppväxt i Iran, hennes ungdomsår i Österrike dit hon skickas för att det är för farligt i Iran och hennes återkomst till Iran som ung kvinna. Det är alltså alla fyra delar i serien Persepolis som ingår i filmen och det gör att det är mycket som ska hinna berättas.

Men filmen är riktigt vackert gjord, och en riktig njutning att titta på. Och liksom i böckerna så tycker jag ju att huvudpersonen Marjane är underbart kaxig och rolig, se bara den fina bilden på henne!


Läs mer om filmen här.

/karin

Har precis sett Porco rosso, Miyazakis senaste film. Fast, inser jag nu, det är inte alls hans senaste film - bara på svenska biografer. Egentligen är den gjord redan 1992 men eftersom efterfrågan på anime är så stor i Sverige, mycket säkert på grund av Miyazakis Spirited away från 2004, har en hög med filmer köpts in. Bortsett från att jag känner mig lite lurad eftersom jag, som den oexpert jag är, utgick från att den var ny så uppskattar jag verkligen initiativet. Också söta Min granne Totoro som visades på bio för ett tag sedan hör till de filmer som köpts in trots att de har en del år på nacken. Roligt att filmer som inte kommit till Sverige när de var nya får en ny chans!

Porco rosso handlar om en flygande gris (ja egentligen naturligtvis en man som drabbats av en förbannelse) under fascisteran i Italien. Filmen är ganska mycket en kärlekshistoria men tyvärr slutar den väldigt plötsligt och man får inte riktigt veta vad som händer med alla medverkande, lätt störigt. Den är betydligt mer realistisk än ovan nämnda (fantastiska) Spirited away och tyvärr, tycker jag, inte lika bra. Jag gillar ju monster och häxor mer än verkligheten... Men vacker är den naturligtvis.

Undrar vilken av hans filmer som är nästa? Verkar som att Folkets bio tänker visa massor.

/Moa

(bild från folketsbio.se)

Oj det här verkar grymt! Jag gillar verkligen Kulturhuset, händer mycket och det mesta är gratis. Fast jag är ofta dålig på att hålla koll på vad som är på gång. Nu lyckades jag i alla fall hitta en lista på som Serieteket kallar det "serierelaterad film". En blandning av anime, filmatiserade serier och annat. Typ 2 ggr/månad under hösten och vintern. Tydligen hämtar man gratisbiljetter på Serieteket så jag hoppas att de inte redan är slut. Kolla in här. Mycket vampyrer verkar det vara och det vet ju alla att det måste vara bra!

/Moa

OBS: Bilden (från wikipedia) har egentligen inget med texten att göra eftersom filmen inte kommer visas men den är en animefilm om vampyrer och riktigt riktigt bra så se det som ett bonustips!

Jag har sett en riktigt riktigt rolig film; Juno. Juno är en sextonårig tjej som ser ut att vara tolv ungefär. En dag har hon tråkigt och "råkar" ha sex med bästa kompisen. Plötsligt märker Juno att hon dricker typ två liter juice om dagen; och ett gravtest med ett mycket tydligt plus bekräftar saken; hon är gravid. Juno bestämmer sig trots allt för att behålla barnet och adoptera bort det till ett par som på ytan verkar vara helt perfekta. Men naturligtvis är de inte så perfekta som man kan tro.

Det som gör hela filmen är att Juno som person är så underbart kaxig och rolig. Pytteliten till växten, men med en jättestor mage så tar hon sig igenom graviditeten med humor. Mycket mycket roligt!

Om man är inne på tonårsgraviditer är Katarina von Bredows bok Som jag vill vara som vi tidigare bloggat om läsvärd! Lite dystrare än Juno men ändå bra.

Bilden har jag lånat från SFs hemsida.

/Karin

Igår såg jag en sorglig fast lite konstig film; "Fjärilen i glaskupan". Filmen baseras på en verklig händelse. Chefredaktören för franska Elle, Jean-Dominique Bauby, får plötsligt ett slaganfall. Han blir helt förlamad i hela kroppen, kan inte prata men är helt klar i huvudet, något som kallas locked-in syndrome. Det enda han kan göra är att blinka med ena ögat. Och det är så han kommunicerar med omvärden, ett blink betyder ja, två nej.

Större delen av filmen är som filmad genom Baubys öga, vilket gör att det blir lite speciellt. Bauby skriver en bok med hjälp av sina blinkningar och en mycket engagerad talpedagog. Det som gör att filmen lyfter är att Bauby även som förlamad är lite elak och rolig som han förmodligen var före olyckan. Sorgligt och gripande men lite långtråkigt blir det ändå.

/karin