2008.07.04
Foxfire
Jag har just läst klart John Ajvide Lindqvists Människohamn som jag skrev om nyss, men känner att jag måste smälta den lite innan jag kan skriva om den.
Så under tiden tänkte jag tipsa om Foxfire: En tjejligas bekännelser av en av mina favoriter, nämligen Joyce Carol Oates. Den handlar om ett gäng tjejer (duh) i USA som tröttnar på tafsande lärare och bestämmer sig för att slå tillbaka. De flyttar också ihop allihopa för att slippa skolan och sina föräldrar. Ganska hård bok och definitivt vad man skulle kunna kalla ninjafeministisk (alltså typ tjejer beter sig inte som de förväntas utan använder våld tillbaka (eller nåt)). Vilket kan vara rätt skönt när man är arg eller less. Den finns också som betydligt sämre film med bla Angelina Jolie i rollen som Legs, ledaren.
/Moa
14:58 Posted in böcker | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: foxfire, joyce carol oates
2008.07.02
Ångestserier
Jag är lite svag för såna här socialrealistiska serier där det inte händer så mycket, mest att man får följa en liten sekvens i någons liv, och gärna ska de vara lite ångestladdade och mörka. Jag gillar verkligen Daniel Clowes Ghost world, som jag läste om för kanske femte gången igår. Den handlar om Enid och Becky som inte riktigt vet vad de ska göra av sig och sina liv. Under tiden droppar de onda oneliners om och till de flesta de möter och hittar på diverse svarthumoristiska skämt till resten. Den finns också som film med världens bästa Scarlett Johansson i rollen som Becky och Steve Buscemi, underlig som vanligt, som den smått udda äldre mannen (som får en betydligt större roll i filmen än i serien som nästan uteslutande kretsar kring Enid och Becky). Jag läste den på engelska men den finns också på svenska.
Andra favoriter i genren är Daniel Ahlgrens serier som med stora mått ironi skildrar uppväxtångest.
Där Ahlgren distansierar sig genom ironi är Åsa Grennvall mer naken och oskyddad. Hennes album Det känns som hundra år berör precis som Daniel Ahlgrens album uppväxtångest men Grennvalls är mycket svartare och sorgsnare. Det hemskaste av hennes serier är Sjunde våningen där hon skriver om att bli misshandlad av sin pojkvän. Andra album där ångesten inte bara anas under ytan utan bubblar långt, långt över den är Joanna Rubin Drangers Fröken Livrädd och kärleken samt Fröken Märkvärdig och karriären. Hennes svartvita bilder är fantastiska skildringar av hur det känns när man är ensam och borttappad och inte vet vad man ska ta sig till.
/Moa
(Bild ur serie av Grennvall från svd.se)
17:42 Posted in serier | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: serier, ångest, daniel clowes, daniel ahlgren, åsa grennvall, joanna rubin dranger
spökvandring
Nu under sommaren anordnas det spökvandringar i Gamla Stan. Som publik rör man sig runt på olika platser i Gamla stan och under tiden berättar poeten/skådespelaren Mike om blodiga och läskiga historier som har eller kanske har ägt rum där. Vandringarna är flera dagar i veckan och alltid på kvällen för att få den där spöklika stämningen. Jag har varit sugen länge på att gå, men tyvärr ännu inte haft tid.
Senare under sommaren anordnar han tillsammans med promenerade kör och skådespelare även Romeo & Julia som en promenadteater. Även då går man runt i Gamla stan och scenerna utspelas i gränderna. Låter som ett rätt roligt och annorlunda sätt att gå på teater tycker jag.
läs mer här.
/Malin
16:10 Posted in allmänt | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: spökvandring, teater, Gamla stan
2008.06.30
Parkteatern...
...är i full gång. Jag var och såg Det går an igår, okej, men inte så fantastisk. Men det kommer mer! Själv ska jag se till att komma iväg på Jacques Brel is alive and well and living in Paris, eftersom jag är lite fånigt kär i hans visor (eller vad man nu ska kalla dem).
Och det är inte bara teater. 16-20 juli blir det musik av lite olika singer-songwriters, t ex Anna Järvinen. Sen blir det dans, allt från balett till streetdance. I streetdancen kan man dessutom sätta ihop ett eget nummer och vara med och tävla! Men vill man det får man snabba sig en del, sista anmälan är redan imorrn... Annars kan man såklart bara gå och kolla på alla andra som uppträder.
Parkteatern flyttar runt mellan lite olika parker i Stockholm. Kolla på www.stadsteatern.stockholm.se och klicka på Parkteatern för program och sånt. Allt är såklart gratis.
En av scenerna är i Vitabergsparken på Söder, men det brukar vara en aning mer folk än såhär så kom i tid...
Bild från wikipedia.
/Moa
14:12 Posted in på gång | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: teater, musik
Jaja fotboll igen
Ok det här lutar kanske lite åt tjat men woohoo Spanien vann! Helt klart väldigt värdiga mästare. Det var kanske inte den bästa matchen de spelat i turneringen men de var bättre (och roligare!) än Tyskland och att gå igenom ett helt EM obesegrade är inget annat än grymt. Så nöjd.
En av mina favvofotbollsrelaterade böcker är Du och jag, Marie Curie av Annika Ruth Persson. Den handlar om Jenny som bor i Göteborg och har fotbollen som största intresse. Men i samma lag spelar Filippa och hon och Jenny inleder en rätt så krånglig relation. Som läsare får man får följa Jennys tankar genom de brev hon skriver till vetenskapsmannen (eller kvinnan då) Marie Curie som hon betraktar som en rådgivare. Dessa brev varvas med Jennys liv med hennes bästis Mattis, problemen men också det fantastiska med Filippa och såklart laget.
Det finns också en fortsättning, fast då utan fotbollstema: Erik Dahlbergsgatan 30. I den ser Jenny tillbaka på sitt liv som lite äldre och alla de feministiska filmprojekt hon varit med i och både en krånglig och en mindre krånglig relation. Fina böcker om bland annat kärlek utan att blir sådär äckligt gulliga.
Bilden på Iker Casillas från dn.se
/Moa
12:50 Posted in böcker | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: fotboll, annika ruth persson, du och jag marie curie, lesbisk kärlek
Gråtbok
Nu är det ju sommar, solsken (lite) och förhoppningsvis så kanske man har lite sommarlov. Livet är ganska okej alltså. Men vill man ha lite gråt och sorg mellan jordgubbarna och fotbollen så kan man läsa "Livet på en kylskåpsdörr" av Alice Kuipers.
Konceptet är rätt kul: bokens sidor är gula som postitlappar och varje sida i boken är en skrivet meddelande från antingen Claire eller hennes mamma. Båda är upptagna personer så de ses inte så ofta, lapparna på kylskåpet blir ett sätt att kommunicera. Claires mamma jobbar som barnmorska och Claire har fullt upp med skolan, kompisar och läxor. I början av boken är lapparna som rätt vanliga lappar mellan en mamma och en femtonårig dotter; handla, städa, vi ses då och, puss och hej. Men sedan händer något, Claires mamma blir sjuk och lapparna blir mer och mer sorliga; det visar sig att Claires mamma har cancer...
Det är sorgligt och hemskt. Konstigt att man som läsare kan förstå så mycket av vad som händer endast med hjälp av de här lapparna.... Boken blir väldigt lättläst också även om det är ganska många sidor eftersom de flesta sidorna bara innehåller korta meddelanden.
Fast det är något som stör mig, och jag blir lite irriterad; varför ses de nästan aldrig, varför skriver de bara lappar till varandra?!
/karin
10:48 Posted in böcker | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: livet på en kylskåpsdörr, Alice Kuipers, sorgliga böcker, cancer
2008.06.26
Global fussball
Eller europeisk i alla fall. Synd, synd för Turkiet, de var lätt det roligaste laget. Men Tyskland måste ju alltid vinna verkar det som. Nu hoppas jag på Spanien.
Fast ska jag vara helt ärlig gillar jag ändå allsvenskan bäst. Okej, det är fulfotboll, massa felpassningar, inte direkt Zlatanklass på målen och tja, kanske inte det där vackra och smarta spelet där spelarna lyckas skapa luckor ingen trodde var möjliga och en crosspass och klackspark senare är bollen i mål. Men känslan är en miljard gånger mer och det väger rätt tungt det med. Tifo och ramsor, mmm... Snart är det dags. Nästa vecka är det derby i damallsvenskan, AIK-Djurgården och på söndag samma vecka hemmapremiär efter uppehållet i herrallsvenskan, då mot Gais. Hemmapremiär för AIK alltså, som bibliotekarie i Solna är väl det rätt uppenbart...
Om det här med att frysa sig igenom 90 minuters ångest över laget gång efter gång efter gång och varför man ändå fortsätter med det har Nick Hornby skrivit i Fever pitch.
/Moa
17:47 Posted in sport | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: Fotboll, EM, AIK
2008.06.25
Ridning
Jag älskar hästar.
I många år struntade jag i det. Jag slutade rida för att istället hålla på med en massa andra saker. Men sen för några år sedan tog jag en ridlektion igen. Jag kom ihåg typ hur man skulle sitta och hur man rider lätt men inte så mycket mer. Men det var ändå fantastiskt! Känslan av frihet och kontroll har i alla fall jag inte lyckats överträffa någon annanstans (klättring är i och för sig fett men man sitter ändå fast i ett rep). Nu i sommar ska jag tillbaka till hästarna har jag bestämt.
Anne Hedén, Moa Matthis och Ulrika Milles skriver om hästar, ridning, hästböcker och massa annat för alla som har ridit eller slutat rida i Över alla hinder, en samling med fina och personliga texter om ridning och hästar ur feministiska perspektiv. Och om den styrka som krävs för att rida. Att det INTE handlar om att bara följa med vart hästen går (hallå vem tror det egentligen?) utan att man måste styra den. Och om hur det ändå ses som gulligt och ofarligt att rida.
Nina Hemmingsson har ritat en serie om det här, som finns i den här samlingen.
Jag önskar att jag inte trodde på alla som sa att det var töntigt att rida, att jag hade fortsatt ändå. Då hade jag kanske kunnat lite mer än att trava nu. Men det är ju aldrig försent att börja om...
En väldigt bra skönlitterär hästbok är förresten Tovan av Marie-Louise Wallin.
/Moa, nygammal hästtjej
Bild från wikipedia.
18:10 Posted in sport | Permalink | Comments (0) | Email this | Tags: ridning, hästar, över alla hinder, tovan, hjälp!, hedén, matthis